Kajakhistoria från Wasas horisont

Kanotidrotten blev bekant i Sverige 1866 då en engelsk kanotist, John MacGregor, i sin kajak färdades via kanaler och insjöar till Stockholm.
Genom sina mycket populära skrifter visade denne John MacGregor som första europé att kajaken kunde användas för fritidsbruk.


John MacGregor förflyttar sin kajak för vidare färd...

Från sin långa paddling i Sverige utkom 1868 boken "En kanotfärd i Sverige". Man kan anta att denna bok även fann läsare i vårt land.

Tjugu år senare finner man följande teckning och text i boken Helsingfors:
"Helsingfors Roddklubb har för sina kapprodder två Malta-giggar, en centerbordskanot och tolf paddelkanoter. Man ser dagligen de stora kapproddsbåtarna och paddelkanoterna på Tölö vikens vatten".


Vy över Tölöviken, paddlaren i framkanten uppförstorad

Följande notis i Wasa Tidning 1.8.1888 visar att kanoten inte heller på våra breddgrader var okänd:
"Österbottniske studenter, såwäl nuwarande som f.d. medlemmar af österbottniska studentsfördelningen, hafwa i lördags och i förgår härstädes firat enkla sommarfester...

Självräddning behärskade man också 1888

Deklamation -"Döbeln vid Juutas"-, sång, musik af stadskapellet, skämt och framförallt en god sinnesstämning utfylde och kryddade för öfrigt aftonens program, hwilken till och med innehöll ett extra nummer. En af wåra ifrigaste sportsmän råkade nämligen stjelpa med sin kanot midt i sundet mellan Nagelskär och Strömsö, och man fick nu bewitna huru det går till att, i enlighet med nyligen i Nya Pressen publicerade regler, slänga sig upp i den bräckliga farkosten.
Kl 1/2 11 war festen slut..."

1890 utkom På sommarfärd i kanot, författaren D:r August Ramsay riktade sig enligt texten på bakpärmen till "den mognare ungdomen och syftar till att gifva uppslag till och gifva anvisningar vid val af sysselsättningar under ferier och annan fritid. Vid sidan af teckningar från lifvet i kanot ges i boken praktiska anvisningar och råd och kan sålunda betraktas såsom en fullständig handbok för turisten i Kanot."


Många ungdomars fantasi fick näring av teckningarna...

Teckningarna i denna bok är f.ö. gjorda av samma konstnär, Alex Federley som också illustrerat boken över Helsingfors från 1888.

På sommarfärd i kanot inspirerade troligen händiga ungdomar också i vasatrakten att själva förfärdiga egna kanoter, följande upprop kunde ses i Vasabladet 6.4.1891:
"För en kanotklubbs bildande i Vasa var ett förberedande möte sammankalladt till i tisdags. I följd af särskilda mellankomna hinder hade endast ett fåtal personer infunnit sig, men då de närvarande på det varmaste uttalade sig för en närmare sammanslutning mellan kanotisterna på orten beslöts att en kanotklubb skulle bildas. Ett konstituerande möte skulle så fort som möjligt sammankallas. Kanotister funnos senaste sommar öfver ett tjugutal."

Tydligen gav uppropet också resultat, några dagar efter mötet kan vi läsa:

"En kanotklubb konstituerade sig härstädes wid ett derför till i onsdags utlyst sammanträde. Ingeniör V.Hartman, som utsågs till ordförande, påpekade det synnerliga intresje, hwarmed kanotsporten blifwit omfattad å denna ort samt framhöll önskligheten af en närmare sammanslutning kanotisterne emellan, hufvudsakligast i ändamål att klubben skulle werka såsom rådgifvare i den särdeles för nybörjare ingalunda ofarliga sportens utöfvande och kanoternas utrustning, att öfwerwara deras sjöduglighet samt i allmänhet werka för kanotsportens utweckling. Det antydda syftet godkändes och antecknades sig genast såsom medlemmar 24 personer i föreningen, som skulle bära namnet "Wasa Kanotistklubb". Derefter waldes till chef ing. V. Hartman, till vicechef hr Hj. Pettersson och till ekonom hr W. Borg. Dessa skulle främst uppgöra förslag till stadgar. Årsavgiften ansågs blifwa 5 mark och skulle äfwen passiva medlemmar bewiljas rätt att inträda i klubben."

Nya Pressen rapporterar 18.4.1891 i liknande ordalag: "För bildandet af en kanotistklubb sammanträdde i onsdags i Hårdhs vattenbutik i Vasa ett antall unga sportsmän på orten. På en framlagd lista tecknade sig genast som medlemmar i den tilltänkta klubben öfver ett tjugutal personer. Sedan ingeniör V. Hartman utsetts leda förhandlingarna bestämdes att klubbens namn blir Vasa Kanotistklubb. Till direktion valdes tre personer, nämligen hr Hartman, såsom chef, hr Hj Pettersson som vicechef och hr V Borg som ekonom. Dessa ega att främst utarbeta stadgar.
Förslagsvis framhölls att årsavgiften för medlem borde bli 5 mk och att äfven passiva medlemmar finge mot erläggande af dylik afgift vinna inträde i klubben."


Wasa Tidning 12.6.1891.

Wasa Tidning 12.6.1891: Stadgar för Wasa kanotistklubb hafwa numera af guvernörsämbetet blifwit fastställda.

5.7.1892 En utlottningskanot har kanotistklubben härstädes beställt. Kanoten tillwärkas som bäst i Åbo och torde i medlet af månaden wara färdig att hithämtas, hwarpå utlottningen eger rum.

Fortsättning följer...